Räddad – för att han är svensk
Publicerad 2011-04-27
Hemliga USA-dokument avslöjar: Mehdi Ghezali blev inte fängslad för att han ansågs skyldig till brott
Aftonbladet kan i dag avslöja varför amerikanerna fängslade svensken Mehdi Ghezali på Guantánamo.
Han kunde lika gärna ha suttit kvar i fånglägret än i dag.
Det var hans svenska medborgarskap som räddade honom ur fångenskapen.
Inte förrän i april 2029 tänkte USA offentliggöra det dokument om fånge US9SW-000166DP som Aftonbladet i samarbete med Wikileaks kan publicera
i dag. Brigadgeneral Mitchell R Leclaire skriver sin utvärdering om Ghezali den 10 april 2004 – tre månader före frigivningen.
Leclaire anser att Ghezali ska ”överföras till ett annat lands kontroll för fortsatt internering” – fängelse i Sverige, med andra ord. Så blev det inte. Av de 600 Guantánamo-fångar som har släppts har bara några enstaka överförts till ett nytt fängelse.
I dokumenten om Mehdi Ghezali förekommer en lång rad påståenden i ”bevisföringen”. De har alla en sak gemensamt: ingen domstol i västvärlden skulle godkänna något av dem som bevis för terrorism. Det är uppenbart att amerikanerna mest är intresserade av att bedöma Ghezalis trovärdighet och hur stor risk det är att han utför framtida terrordåd.
Satt häktad i Portugal
En slutsats efter att ha läst dokumenten om svensken är att varken Ghezali eller amerikanska militären är särskilt trovärdiga vad gäller den bedömningen.
Ghezali berättar för USA-militären att han var ”på semester i Portugal” i augusti 1999.
Men han glömmer att informera om att han satt häktad i Portugal från juli 1999 till juni 2000, misstänkt för stöld. Den 12 juni 2000 släpptes Ghezali sedan domstolen i Albufeira friat honom.
Ghezali lämnar ytterligare två datum som inte ökar hans trovärdighet.
I januari 2000 reste han ”för att närvara under ramadan i Saudiarabien”. I maj 2001 for han till London och sedan till Pakistan. Men vid båda tillfällena befann han sig i Algeriet, enligt fadern. Så här hänger det ihop:
I januari 2000 sökte Örebro tingsrätt Ghezali för att delge honom stämningsansökan om misstänkt stöld i två spelautomater. Enligt pappan gjorde sonen militärtjänstgöring i Algeriet. Tingsrätten lade ner åtalet.
Misstänkt för grov stöld
I juni 2001 skulle tingsrätten återigen delge Ghezali en stämningsansökan, denna gång från domstolen i Albufeira som fortsatte att utreda Ghezali och nu misstänkte honom för grov stöld och kontokortsbedrägeri. Faderns förnyade uppgift att sonen gjorde lumpen i Algeriet ledde till att Ghezali återigen slapp åtal.
Ghezali lämnar flera namn på bekanta till USA-militären. Oväntat med tanke på att Ghezali när han kom tillbaka till Sverige inte ville namnge några personer, för då kunde amerikanerna se till att de råkade ”riktigt illa ut”. Varför lämnade han i så fall ut namn till amerikanerna?
Ghezali uppger att han under fem månader i afghanska Jalalabad ”studerade koranen och gick promenader”. Den amerikanska militären har ingen egen teori om varför han var i Afghanistan.
USA-militären skickade inte Ghezali till Guantánamo för att han ansågs skyldig till brott.
Skälet var i stället att han skulle ”ge generell och specifik information om den kulturella, religiösa och etniska rekryteringen av muslimska utlänningar som deltar under hajj i Saudiarabien”. (Hajj är den vallfärd Ghezali gjorde till Mekka.)
Ett märkligt skäl som känns konstruerat i efterhand, helt i linje med skälen för många andra Guantánamo-fångar. (En afghan, Khan
Zaman, skickades till Guantánamo för att han skulle ”ge information om flyganfall mot hans by under ramadan 2001” – alltså amerikanernas egna flyganfall.)
På sidan två i dokumentet börjar amerikanerna driva en mycket märklig bevisföring.
Saker som Ghezalis familj har gjort läggs Ghezali till last. Fadern ska enligt ”känslig rapportering” – troligtvis från Säpo – ha träffat ”en al-Qaida-medlem och trolig koordinator för Ansar al-Islam i Europa”.
”Mötte flygplanskapare”
I Oslo finns en imam med det namnet. Han säger till Aftonbladet att han varit i Sverige ”två, tre gånger de senaste åren”, men att han ”inte kan komma ihåg alla han mött där”. Imamen säger också att han tar avstånd från Ansar al-Islam, som är en muslimsk terrororganisation.
Enligt ytterligare ”känslig rapportering” har en misstänkt svensk flygplanskapare uppgett att han har träffat Ghezalis bror.
Det är troligen den så kallade Västerås-kaparen. Han dömdes aldrig för flygplanskapning, utan fick i stället fyra månaders fängelse för grovt vapenbrott 2002.
Uppgiften i dokumentet ger ett lite desperat intryck. Att ens bror träffat någon som suttit i fängelse bevisar knappast att man är skyldig till terrorism.
Ytterligare ett skäl för att hålla Ghezali fortsatt fängslad i ett annat land är enligt brigadgeneralen Leclaire att han själv uppgett att ”en artikel i en svensk tidning pekat ut honom som terrorist”.
Det förblir oklart vilket bevisvärde brigadgeneralen tillmäter den tidningsartikeln.
Svenske ”Yusef” ska ha finansierat al-Qaida-operationer med pengar han stulit som ficktjuv, enligt ”känslig rapportering”.
Denna Yusef – som förmodligen heter något annat, eftersom namnet är ett alias – är enligt amerikanerna identisk med en vän Ghezali säger att han mötte i Saudiarabien. Men det finns inga bevis i dokumentet, utom förnamnet, för att det är samma person.
I ett tillägg om Ghezalis psykosociala situation står det att ”möjligheten att den fängslade återgår till terroristaktiviteter är hög”,
eftersom han är överdrivet religiös, lättpåverkad, fadern ”antas ha al-Qaida-kopplingar” och fadern och den äldre brodern har ”kriminell bakgrund”.
Pappan är visserligen dömd för både misshandel och snatteri flera gånger – hårdaste straffet är tre månaders fängelse 1983 för misshandel. Dessutom ska Ghezalis storebror ha suttit häktad i ett år anklagad för att ha sålt stulna resecheckar, enligt den spanska tidningen El Mundo. Så ser bevisen ut som ligger till grund för analysen av Ghezalis farlighet i framtiden.
Brigadgeneral Leclaire skriver också att Ghezali tillfångatogs med ”23 andra araber”, av vilka några ”har erkänt att de är al-
Qaida-medlemmar”.
Däremot står det inget om vem som grep Ghezali. Själv uppger han att pakistanska myndigheter tillfångatog och överlämnade honom till USA. Pakistanska myndigheter blev i efterhand ökända för att ha tillfångatagit araber och sålt dem till USA som påstådda al-Qaida-anhängare.
Värda 5 000 dollar – styck
Pakistans förre president Pervez Musharraf skriver i sina memoarer att landet ”tjänade miljontals dollar på belöningar” för 369 ter
rormisstänkta som lämnades över till USA. En av de överlämnade var Ghezali. Ofta inbringade en överlämnad, påstådd al-Qaida-anhängare 5 000 dollar.
Men varför fick då just Ghezali komma hem?
Kan utgöra ett hot
Ghezali utgjorde en medelstor risk eftersom han i framtiden ”kan utgöra ett hot mot USA, dess intressen och dess allierade”, enligt brigadgeneral Leclaire. Dessutom hade han ”medelstort underrättelsevärde”, bland annat för att han ansågs kunna berätta om ”al-Qaidas transitvägar in i och ut ur Afghanistan”.
Till sitt förfogande hade Leclaire en ”detainee recommendation and threat matrix” – ”hotlista med fångrekommendationer”. Där framgår att rekommendationen för fångar med hög risk och högt underrättelsevärde var att de skulle bli kvar på Guantánamo. Medelgruppen som Ghezali tillhörde var varningsmarkerad, med gul färg. De skulle normalt sett överföras till andra länder, men kunde i vissa fall bli kvar på Guantánamo.
Har inte släppts
Att Ghezali fick lämna Kuba berodde till stor del på att han kommer från välfungerande Sverige. 58 fångar från Jemen har i dag fått klartecken att släppas, men sitter ändå kvar. Det beror på att USA anser att det instabila Jemen fungerar som ett drivhus för muslimsk radikalism. Om Ghezali hade varit jemenit hade han troligen suttit på Guantánamo än i dag.
Vad ska hända i framtiden med den före detta Guantánamosvensken? Bara USA:s militärapparat vågar sia om sådana saker.
”Åtråvärd att rekrytera”
I det psykosociala tillägget till brigadgeneralens utlåtande står följande:
– Han kommer att vara mycket sårbar inför försök att rekrytera honom till framtida terroristaktiviteter. Hans pass och medborgarskap i ett västland kommer troligen att göra honom till ett mycket åtråvärt rekryteringsmål.
Mehdi Ghezali vill inte kommentera uppgifterna, men hans advokat Anton Strand säger:
– Det är fullständigt sanslöst. Detta dokument hör inte hemma i en rättsstat över huvud taget.
”Assange gav oss filerna i London”
Hundratals läsare ville veta mer om Aftonbladets unika samarbete med Wikileaks.
Läs chatten med Peter Kadhammar och Joachim Kerpner.